One, two, three: here we go again

Mindervärdeskomplex suger! Så fort någon lyckas snabbare, bättre eller större än mig så känner jag någon smått liknande panikkänsla. Det är helt ok om personen i frågan verkligen har kämpat för det eller förtjänar det. Men människor som bara glassar omkring, skolkar och röker hasch borde inte få uppnå saker utan ansträngning. Det borde vara lag på det.

Jag vet inte varför jag får en sådan knäpp. Jag tror det är på grund av den underliggande tanken att någon kan uppnå något utan ansträngning som du, personligen, jobbar hårt för och kanske inte uppnår i alla fall. Tanken på att some kids just have an easy ride. Det är lite sjukt att det kan vara så ojämnt fördelat.

Nog tjatat. Här kommer dagens låttips: David Cronenberg's Wife - I do know

Would you forgive me no matter what I'd do?
Even if it made you physically sick